idag har det varit shopping på hög nivå. Men ingen rolig shopping egentligen utan saker som jag har tänkt länge att jag behöver typ kökshanddukar, en extra hylla att ställa rosten på för att det blir för varmt ovanpå ugnen, mat, plastlåda till mina vintertäcken, ny svalare v-rumsmatta för man svettas om fötterna av att stå på den..., en madrass så att jag kan sova i v-rummet där det finns ac etc. I vanliga fall kan det ju vara lite kul att handla sånt här men inte när man vet att man måste och när man egentligen skulle vilja lägga pengarna på något annat.

Men när allt var inhandlat och jag kände mig lagom grinig, törstig och svetten lackade i pannan bestämde jag mig för att även köpa något som jag tänkt länge, länge, länge att jag vill ha, nämligen en iPod. Efter att ha försäkrat mig om att det fanns svensk eller engelsk meny trots att den köps i Japan plus att den var kompatibel med en dator med svenskt operativsystem (eller vad det nu heter) så slog jag till. Det kändes bra även om den inte var särskilt billig. I ett teknikland som Japan ska man ju köpa Toshiba eller Fujitsu eller nåt men jag ville ha en iPod (och den var faktiskt lite billigare än t ex Sony). Det första jag gjorde var att döpa om den till iTima så att jag vet att det är min :) Visst är den fin?!



Är det här första steget mot en fruktigare tillvaro kanske? Blir den en iMac härefter? vem vet, vem vet? (om de inte vore så dyra skulle jag inte fundera så mycket).

Till nästa gång... köp något du tänkt på länge att du skulle vilja unna dig. Det är du värd.
Tjingeling!

ps. om du inte förstod varför tillvaron skulle bli fruktigare så är det för att iPod och iMac etc görs av ett företag som heter Apple (=äpple).... förklarningen är väl kanske främst tänkt för min lilla mormor :)