Igår läste jag ut boken "nu vill jag sjunga dig milda sånger". Tyckte den var jättebra, helt min typ av roman. Boken innehöll också ett "extramaterial". De hade inkluderat författarens sommarprat i P1. Och jag tänkte bara citera lite därur, stämmer ganska bra in på mig. (fast jag har ändrat landet från Nya Zeeland till Japan).


Jag bor så långt bort från den plats som jag föddes på som man kan komma. Reser man längre är man på väg tillbaks. ... "Det är någonting fundamentalt rätt med den plats där man fötts. Människorna där beter sig så som man väntar sig och de delar ens egna outtalade antaganden. Vädret är som det ska vara. Himlen, skogarna och fälten skulle inte kunna se ut på något annat sätt." Och så är det, tycket jag. Jag tror det inpräntas tidigt och jag tror det fastnar för alltid. Det blir den mall som man senare kommer att jämföra alla andra platser med.
Så länge resorna är korta och vistelsen temporär är skillnaderna intressanta och spännande, kanske själva motivet för resan. Det är när den nya platsen blir permanent som perspektivet plötsligt ändrar sig. ...
Hur kan jag tysta mitt hjärta
som kastas mellan norr och söder?

- Linda Olsson -

Kan rekommendera boken (om du gillar tankeböcker) och även hennes sommarprogram i P1 från 2006 (vet inte om det går att hitta på nätet)

Längtan hem är ibland väldigt stark och ibland märker jag den inte alls. Men det är väl som det ska, mitt perspektiv har ju plötsligt ändrat sig... det gäller att hålla ut. Idag är en bra dag, ingen hemlängtan, får hålla fast vid den så länge det går så jag orkar .

Till nästa gång... delar med mig av ett av mina favoritcitat som har funnits i mitt huvud den senaste veckan. Det är både roligt och sant: "jag är fläckvis intelligent".

Tjingeling!