för tillfället är jag ute på lägenhetsjakt. Det finns många lägenheter, inte fullt lika många är lediga och ännu färre är billiga samtidigt som de är bra. Det gör att man åker och tittar på det mesta man hittar.

Idag har jag varit och tittat på lägenheter som på pappret låtit bra. Bra läge, hyfsad hyra, och hyfsad storlek. Men så fort jag klev innanför dörren kände jag att det var en ungkarlslya. Ni vet, japanska ogifta män som knappt är hemma annat än när de sover och som inte har så mycket krav på sin lägenhet. Det var trångt, det var sterilt och det låg i områden som omgavs av större eller mindre fabriker... jag tackade nej till båda två. (det finns bättre lägenheter att få, hoppas jag i alla fall) familjen Oka förstod precis varför jag tackade nej.

Imorgon fortsätter lägenhetsjakten, wish me luck.

Till nästa gång... njut av att du har tak över huvudet, det är inte alla som har.
Tjingeling!