eller tre punkter kommer dagens inlägg att bestå av.

"RÖKFÖRGIFTAD SVENSK KÄMPAR I DIMMAN"
Risskörden håller som bäst på att vara avslutat nu, men det innebär också att de bränner det de inte vill ha. Eftersom jag bor en liten bit utanför stan har jag en hel del risfält omkring (bland annat finns det ett par små risfält instoppade mellan några hus... inte större än en tomt). Så fort man kommer ut kippar man efter luft när röken tränger ner i luftrören. Det är som om hela Hayashima (samhället jag bor i) har blivit rökskadat. Och när jag väl kommer in igen luktar jag som efter ett scoutläger, dvs inpyrd rök. Jag överdriver inte när jag säger att röken ligger som en dimma i luften. Hoppas de har bränt färdigt snart så att jag kan återgå till att andas luft igen.

"DET ÄR KÖRT - LJUDET EKAR FORTFARANDE"
De sista två lektionerna i skolan idag var jobbiga. Inte för att de var tråkiga eller svåra, utan för att jag var JÄTTETRÖTT. Som om det inte var nog så hade de även satt på värmefläkten idag (idag var första dagen som till och med jag tyckte att det var kallt och satt med fleecejackan på hela dagen) så det var lagom varmt och skönt. Till råga på allt så skulle vi göra en liten gruppövning och intervjua varandra om olika vanor (vi håller på att öva verb bl a). Jag hamnar självklart med de två i klassen som ofta är uppe i det blå. De är ruskigt intelligenta, men sååå disträa. Ni som känner mig vet vad denna ekvationen ledde till. TRÖTTHET + VÄRME + ROLIGA MÄNNISKOR = HYSTERISKT FNITTER.
Jag kunde inte hejda mig, så nu är det kört, ingen återvändo. Tima-fnittret ljuder i hela Okayama och det lär väl eka genom hela helgen om jag har otur... Hur som helst, jag hade roligt, även om jag tror att en del blev förvånade över mitt fnittriga beteende, inte minst läraren.

"HUR KAN DE VARA SÅ KORTA?"
I Sverige skämtade vi många gånger om det japanska modet och jag skulle vilja säga att vi hade fel, men ack nej. De flesta är faktiskt klädda normalt, men många ser också helt otroliga ut, det går inte att beskriva. Jag såg en kreation på pendeltåget häromdagen och var så nära att ta upp kameran, men jag tänkte att jag inte kunde vara så oförskämd, så bilden får stanna i mitt huvud. Men det som är mest frekvent är alla korta kjolar. Alla skolelever bär ju skoluniform, de ser så söta ut. Men många av tjejerna väljer att korta av, eller dra upp kjolen (för jag har svårt att tänka mig att skolan skulle beordra en sådan längd) så att det blir en minikjol av den, eller ibland inte ens det. Jag har sett mer än vad jag velat vid flera tillfällen. Underligt och märkligt är det allt.

Det var de tre små grisarna.
Glöm inte bort att le mot någon idag,
Kram