Idag har varit en sån där lugn och skön dag. Det känns inte som jag gjort särskilt mycket, men när jag tänker efter så inser jag att jag i stort sett har pratat hela dagen. Nu är ju jag en sån person som kan hålla låda ganska bra, och brukar inte ha några problem med att prata, men nu när klockan är 22.05 så bara snurrar det i huvudet.

Jag har pratat med vänner och mamma på Skype, det var jättekul!
Jag har pratat med en massa vänner på msn, mycket trevligt!
Jag har pratat med gäster vi haft i huset, roligt.
Jag har pratat med familjen jag bor hos, som vanligt.

Men nu är jag trött på att prata och vägrar säga ett ord till innan imorgon, bortsett från ett "oyasumi nasai" innan jag går och lägger mig. (och de orden jag har kvar på det här inlägget förstås). Undrar om jag lyckas...

Imorgon är det söndag igen, gudstjänst, men den här gången ska jag till Mizushima och snacka. Det ska bli kul. Litar kallt på att Gud gör sitt och sätter liv till orden. (Det brukar ju inte vara några bekymmer med "jobbet" från Guds sida, det är nog mer jag som måste peppa mig själv att vara öppen för ledning)

Ha det! och kom ihåg att ett tomt huvud inte alltid är negativt för det är ju när vi är tomma som Gud kan fylla på med det han har att ge. Upp till kamp för tomma huvuden! :)