Imorse när jag vaknade var det kallt, och då menar jag KALLT INNE I MITT RUM!
Härom veckan köpte jag en termometer för att jag ville kunna övertyga mina känselnerver om att de bara överreagerade när de sa att det var kallt, men imorse visade termometern på 9 grader celsius. Det är inte mycket (ingen mental inbillning alltså) och näsan var som en isbit... ville verkligen inte krypa ur värmen under täcket. Det är väl bara att vänja sig, jag är glad att jag har en flanellpjamas och en fleecepjamas, vi får väl se om det går så långt att jag måste ha båda på mig samtidigt när jag sover :)

Det var kyla-biten, nu till knarket...

Jag har inte haft ont i huvudet och migrän så ofta någonsin som jag har haft sen jag flyttade hit. Janne, den andra missionären här sa att det bara var att vänta med tanke på hur mycket hjärnan får jobba så här i början, om en 10 år ungefär ska den nog ha lugnat ner sig. Man får så bra uppmuntran ibland... :/ Men i alla fall, det gör att jag knaprar panodil, alvedon, magnecyl koffein och i stort sett de flesta vita piller jag kan få tag på för att jag inte ska behöva gömma mig under täcket och be att jag inte ska kräkas... Ni kan väl tycka lite synd om mig?... nej vars, det är jobbigt när värken väl är där, men som sagt, det kan ju inte hålla på för evigt och ser man på det från den ljusa sidan så är det ju bara ett bevis på att hjärnan fungerar! eller?...

Ha det!