Tack för pepptalk men det blev katastrof! Tänk er 40 väldigt livliga ungar, deras föräldrar en nervös svensk som försöker att prata japanska... inte lyckat (enligt mig, andra påstår annat... men det kändes inte bra, kunde liksom inte ha kontakt med folket ute i bänkarna för att jag var för bunden av de japanska tecknen på pappret... ) Fast det är klart att de verkade ha lyssnat i alla fall för de klarade av frågesporten jag hade efteråt på det jag hade sagt. Inget är så bra motivation som lite godis :) (har jag för höga förväntningar kanske... skulle inte vara första gången i så fall... typiskt.)

Ytterligare en faktor kan ju vara den att när jag kom hem och tog tempen insåg jag att jag inte var riktigt så frisk som jag intalat mig själv att jag var... det var varmt och kallt om vartannat och nu är jag väldigt trött... får väl krypa tidigt till kojs igen... börjar bli trött på det här nu...

Tur att man har vänner som man kan prata med. Frida, du är bäst! Tycker såååå mycket om dig. Synd att inte du också har en kallelse till Japan, allt skulle bli så mycket lättare då.

Tingeling!

Ps, tycker om er andra med, men just idag är Frida bäst :)