klockan är 7 på morgonen och jag har nu varit vaken i 25 timmar...
det var inte av fri vilja men jag predikar på söndag och det strulade till sig lite.

Jag hade predikan färdig vid 21-snåret igår, men när jag läste igenom den så fick jag en sån stark känsla att det var helt fel. Jag tittade på vad jag skrivit och kunde inte förmå mig att säga det ens för mig själv (inte för att det var villoläror på något sätt, det var bara inte det som jag kände att jag skulle säga...)

Så paniken kröp in i hjärtat och jag spenderade sen en stund vankandes av och an i lägenheten. Jag bad, jag grät, jag skrattade, jag blev arg (Gud kunde väl ha stoppat mig lite tidigare...)

Hur som haver, efter ett tag hittade jag en tråd som jag kunde börja spinna på och nu ett antal timmar senare är predikan nr 2 färdig och skickad till tolken. Det är ju för att han ska ha den senast fredag som jag var tvungen att få den färdig... strul, strul... men vad gör man inte för Guds rike?

Gäsp... bäst jag går och lägger mig snart. Fast egentligen ska jag åka till skolan om 1 1/2 timme, men jag tror att jag hoppar det idag. Tror att folk förstår (hoppas jag).

Till nästa gång... läs något bra.
Tjingeling!